Learn Hardcore Swedish: Jag tycker att maten är god.

tycker att = think/hold the opinion that. Example: Jag tycker att maten är god. (I think the food is tasty.)
tycker om = like (have a liking for something). Example: Jag tycker om maten.
gillar = like (colloquial, straightforward). Example: Jag gillar maten. Note: Don’t say Jag tycker maten to mean “I like the food.” Use tycker om or gillar for liking a noun.

Why is att there, and what does it do?

Here att is a complementizer meaning “that” in English. It introduces the clause maten är god after an opinion verb (tycker). It’s not the infinitive att (“to”) that you see before verbs (e.g., att äta = to eat).

Can I leave out att?

Often yes in casual speech: Jag tycker (att) maten är god. Omitting att is common with verbs like tycker, tror, säger in everyday conversation. In formal writing, keep att.

Why is it maten är and not är maten after att?

In a subordinate clause (after att), Swedish uses subject–verb order: maten är. Inversion (är maten) is for main-clause questions or after fronted elements in main clauses, not inside att-clauses.

Why is it god, not gott or goda?

Adjectives agree with the noun in gender/number when used predicatively:

Common gender singular (en-word): maten är god
Neuter singular (ett-word): brödet är gott
Plural: grönsakerna är goda Definiteness doesn’t change the predicative form.

When do I use gott even with an en-word like mat?

In generic statements about something as a substance or activity, Swedish often uses the neuter form:

Mat är gott. (Food is good/tasty in general.)
Glass är gott. But with a specific definite subject, use agreement: Maten är god.

Is bra okay here, or should it be god?

Use god for taste/flavor. Bra is “good” in a broad sense (quality, performance, healthiness).

Maten är god. = The food tastes good.
Maten är bra. = The food is good (e.g., nutritious, of good quality), not necessarily about flavor.

Where does the negation inte go?

In the main clause, after the finite verb: Jag tycker inte att…
In the att-clause, before the finite verb: …att maten inte är god. Both are natural: Jag tycker inte att maten är god and Jag tycker att maten inte är god (the second puts the focus inside the that-clause).

How do I make this into a question?

Yes/no about your opinion: Tycker du att maten är god? (Colloquial: Tycker du maten är god?)
Directly about the food: Är maten god?
With negation: Tycker du inte att maten är god?

Can I say Maten smakar gott instead?

Yes. Maten smakar gott emphasizes the taste (especially now/this time). Maten är god is a general judgment about taste. Both are idiomatic.

Why not den maten? Where is “the” in Swedish?

Swedish usually marks definiteness with a suffix: mat → maten (“the food”). Use den/det/de with an attributive adjective: den goda maten (“the good food”). Use den där maten to say “that food.”

What’s the difference between tycker, tror, tänker, and anser?

tycker = hold an opinion (subjective): Jag tycker att maten är god.
tror = believe/suppose (uncertain fact): Jag tror att restaurangen stänger kl. 9.
tänker = think/plan or think about: Jag tänker äta nu. / Jag tänker på maten.
anser = consider (formal): Jag anser att priserna är för höga.

How do I pronounce the tricky parts?

tycker ≈ “TÜK-ker” (y = French u/German ü; ck is a hard k, not “sh”)
att ≈ “at” (often reduced or even dropped in fast speech)
maten ≈ “MAH-ten”
är ≈ “ehr” (long open e)
god ≈ “goo-d” (long oo), gott ≈ “got” (short o)

Can I front the object like “The food, I think, is good”?

Yes, Swedish allows this: Maten tycker jag är god. This is natural in speech. Note that att is typically omitted in this pattern.

How do I say it in the past?

Simple past: Jag tyckte att maten var god. (I thought the food was tasty.)
Present perfect: Jag har tyckt att maten är god. (I have thought/considered the food tasty.)