Hör du bussen från gatan?

Do you hear the bus from the street?

Breakdown of Hör du bussen från gatan?

• du: you
• bussen: the bus
• från: from
• gatan: the street
• höra: to hear

Questions & Answers about Hör du bussen från gatan?

Why does the verb come first?

Swedish main clauses are V2 (verb-second). In a yes/no question, the finite verb moves to the front:

• Statement: Du hör bussen från gatan.
• Question: Hör du bussen från gatan?

Can I say “Kan du höra bussen från gatan?” instead?

Yes, but the nuance changes:

• Hör du … ? asks whether you actually hear it now.
• Kan du höra … ? asks about ability/possibility (are you able to hear it). Both are correct; pick the one that matches your meaning.

What’s the difference between hör and hörs?

• hör = “hear” (active): Hör du bussen … ?
• hörs = “is heard/are audible” (passive): Hörs bussen från gatan? You use hörs to talk about general audibility, not a specific hearer: Det hörs bussar från gatan. (“You can hear buses from the street.”)

Why is it bussen and not buss?

Swedish marks “the” with a suffix on the noun. For en-words:

• en buss (a bus)
• bussen (the bus) With an adjective you get “double definiteness”: den röda bussen (the red bus).

How do I say “a bus” instead of “the bus”?

Use the indefinite form: Hör du en buss från gatan?

Does “från gatan” describe where the sound comes from or where the listener is?

By default it describes the source of the sound (from the street). If you mean the listener’s location, make it explicit:

• Listener’s location: Hör du bussen ute på gatan? / Hör du bussen när du står på gatan?
• Sound source: Hör du bussen från gatan? If you mean “the bus that comes from X,” use a relative clause: Hör du bussen som kommer från stationen?

Should it be på gatan instead of från gatan?

Use:

• från gatan = from the street (source of the sound)
• på gatan = on the street (location) Examples:
• Hör du bussen från gatan? (Is the sound coming from the street?)
• Hör du bussen ute på gatan? (Can you hear it when you’re out on the street?)

Can I use ifrån instead of från?

Yes. Ifrån is a bit more colloquial/emphatic. Both are correct: Hör du bussen ifrån gatan? From/out of can also be reinforced as utifrån gatan (“from out in the street”).

Can I drop du and say “Hör bussen från gatan?” like in English?

No. Swedish verbs don’t show person, so you must include the subject pronoun: Hör du … ? Without du, it would look like “Does the bus hear … ?” If you want an impersonal version, use the passive: Hörs bussen från gatan?

How do I negate it?

Put inte after the subject in main-clause questions:

• Hör du inte bussen från gatan? That corresponds to “Don’t you hear the bus from the street?”

How do I put it in the past?

Use the preterite of höra:

• Hörde du bussen från gatan? Passive past:
• Hördes bussen från gatan?

How do I make it plural?

• Indefinite plural: bussar → Hör du bussar från gatan?
• Definite plural: bussarna → Hör du bussarna från gatan?

Is du always right? What about ni?

• du = singular “you”
• ni = plural “you” (and sometimes a polite singular in limited contexts) Talking to several people: Hör ni bussen från gatan?

How do I pronounce the tricky vowels here?

• hör: ö is like the vowel in English “sir,” but with rounded lips.
• bussen: u is the Swedish fronted u (say “oo” while smiling/rounding): BU-ssen, with a long s sound.
• från: å is like “aw” in “law,” usually long here.
• gatan: first a is long “ah,” GA-tan. Tip: Content words (bussen, gatan) carry the main stress.

How would a Swede naturally answer this yes/no question?

• Ja, det gör jag. / Nej, det gör jag inte. Short answers work too: Ja. / Nej. You can also repeat the verb: Ja, jag hör den.

What’s the difference between höra and lyssna?

• höra = to perceive sound unintentionally/automatically (hear)
• lyssna = to pay attention on purpose (listen), typically with på for “listen to”:
  • Lyssnar du efter bussen? (Are you listening for the bus?)
  • Lyssnar du på radion? (Are you listening to the radio?)